Min bil

Fabrikat: PONTIAC TRANS AM
Modell: Firebird Gen 3
Fordonskategori: M1
Fordonsår: 1985
Färg: Röd
Kaross: 04 (Täckt, Taklucka)
Längd: 4900 mm
Bredd: 1840 mm
Tjänstevikt: 1680 kg
Växellåda: Automat, 4 vxl
Drift: Bakhjulsdriven
Däck fram: 215/60/R15
Däck bak: 235/60/R15
Drivmedel: Bensin
Tankvolym: 59L
Motor: V-Shaped, 305.1187204736
Motoreffekt: 142 kW / 193 hk
Axel 1: P215/65R15
Axel 2: P215/65R15
VIN: 1G2FW87H2FLXXXXXX

Motor

Dimensioner & Vikt

Exteriör

Chassi och kaross

Utrustning

Däckdimensioner

Fordonet var registrerat med

Fler rekommenderade dimensioner

Interiör

Utrustning

Säten

Bagage

Säkerhet och trygghet

Krockkuddar

Säkerhetsbälten

Barnskydd

Other

Bilklassificeringar

Körsträckahistorik

Rapporterade vägmätaravläsningar

Classified	95,000 km	2024-08-26
Efterföljande inspektion	94,980 km	2024-07-02
Efterföljande inspektion	94,940 km	2024-05-29
Inspektion	94,770 km	2024-05-14
Inspektion	93,840 km	2020-04-17
Efterföljande inspektion	92,560 km	2018-06-19
Inspektion	92,300 km	2018-05-23
Efterföljande inspektion	87,130 km	2016-05-19
Inspektion	86,680 km	2016-05-03
Efterföljande inspektion	81,200 km	2014-04-29
Efterföljande inspektion	81,030 km	2014-04-17
Registrering	0 km	1987-10-01

Förklaring VIN:

1 Nation of origin: USA
G Manufacturer: General Motors
2 Make and type: Pontiac
F Series, W Model: Trans AM
87 Body type: Coupe 2 Door Sport
H R.P.O Code: LG4, Eng type: V8, Carb: 4BBL, Litr: 5.0, MFG div: Chev
2 Check digit
F Model year: 1985
L GM Plant code: Van Nuys, California
XXXXXX Plant sequence number

Bakgrund

År 1985 genomgick alla Firebird-modeller en ombyggnad för att öka försäljningen, då ett antal förbättringar av drivlinan introducerades. Firebird fick en omdesignad nos med svarta omslutande inlägg, så kallade ”bumperettes”, för att ersätta grillinläggen; omslutande ”bumperettes” lades också till på den bakre stötfångaren. Baklyktorna förblev oförändrade från den tidigare ”lamelldesignen”.

Den förgasade V6-motorn ersattes med en ny 2,8-liters V6 med flera portar och bränsleinsprutning som gav 135 hk. Interiören utvecklades med en ny instrumentbräda som innehöll omdesignade mätare med en grafiskt mönstrad bakgrund, en något förfinad instrumentpanel, en ny T-handtagsväxelspak för automatväxellådor, en vadderad och mer ergonomisk mittkonsoldesign, uppdaterade stereo- och HVAC-frontplåtar samt en valfri version av föregående års mer ergonomiska ratt för 15-årsjubileum.

Firebird S/E genomgick också några förändringar. Även den använde den nya nos- och bakre stötfångaren från 1985, men den inkluderade nu några nya detaljer för att sticka ut. Den fick en ny specialhuv, liknande den nya Trans Am-huven förutom med endast de främre ventilationsöppningarna, den nya Trans Am-bakljusdesignen, färgkodade Firebird-logotypmedaljonger på segelpanelerna (liknande Recaro-versionen från 1983/1984) och en färgkodad bakre Firebird-logotyp på bakljusens mittsektion. Tygklädda Recaro-stolar fanns nu också tillgängliga.

Recaro T/A fanns inte längre tillgänglig, men Recaro-tygsäten var valfria på Trans Am.

Även Trans Am genomgick förändringar.

LG4 och L69 fortsatte att tillverkas, men en ny bränsleinsprutad 305ci fanns nu tillgänglig i Trans Am. LB9 Tuned Port Injection (TPI) 305 släpptes med en trimmad löparmotor. LB9 producerade 210 hk, vilket väckte lämplig uppmärksamhet från köpare trots att den inte var tillgänglig med manuell växellåda. Huven med ”Turbo Bulge” togs bort till förmån för en ny platt huv med dubbla funktionella lamellventiler eller ”näsborrar”, med värmeavgasventiler på bakkanterna.

Trans Am fick också en omdesignad nos, integrerade dimljus och nyligen omdesignade markeffekter. Den använde nya bakljuslinser med ”låg densitet” och ett rutmönster snarare än det ”lamellformade” mönstret som använts sedan 1981. Trans Am levererades som standard med ”High Tech” 15-tums konkava aluminiumfälgar från föregående år, men den fanns nu också tillgänglig med en version av 15-årsjubileets WS6-fjädring och dess ”Aero Tech” 16-tums aluminiumfälgar, men i Natural Silver.

En Borg-Warner 9-bults differential gjordes tillgänglig för första gången, och sades vara starkare än den vanliga 10-bultsaxeln från företaget. Ytterligare försök att ge Trans Am högre status inkluderade en takkonsol från Camaro-serien, som inkluderade flera manuellt justerade påminnningshjul, en positionerbar kartlampa, en avtagbar ficklampa med ”FIREBIRD”-texten och en liten ficka för en garageportsöppnare eller solglasögon.

Den vanliga bakspoilern från tidigare år var fortfarande standard, men en valfri omslutande ”Aero Spoiler” fanns nu tillgänglig i svart och gav bilen ett nytt, mer modernt utseende (den är unik för 1985 och 1986 eftersom den hade en textur).

Trans Ams luftmotståndskoefficient mättes till 0,32 men var så låg som 0,29 med standard Aero-hjulen istället för High-Tech turbo-aluminiumhjulen. Vid den tiden var det den mest aerodynamiskt effektiva bilen som GM någonsin producerat.